Tråkiga besked...
Igår ringde mamma, berättade att mormor var döende. Dom hade upptäckt cancer i hela hennes kropp, dom kunde inte hjälpa henne. Och gav henne en vecka att leva. Kände mig helt stum, vet inte riktigt hur jag skulle tackla det. Nu ringde mamma igen, mormor är död. Känner mig fortfarande helt stum, kall. Det gick för snabb, förstår inte riktigt. Hur kan man ha cancer i hela kroppen och inte få veta något förrän man har en vecka kvar att leva?! Som inte ens blev en vecka. Det gör mig mörkrädd. Ännu mer skrämmande är att jag knappt träffat mormor den sista tiden, inget man kan göra något åt nu men man önskar ibland att man hade handlat annorlunda. Att hon hade fått träffa Melvin oftare, jag känner mig grym. Skönt att hon slapp lida allt för länge i alla fall....
Mormor, jag tänker på dig <3
Kommentarer
Postat av: Frida
Fy vännen :( Aldrig lätt när sånt händer, finns här om du vill prata eller ha lite bebismys :)
Postat av: Emelie
Beklagar, usch inte kul när sånt här händer.
Postat av: Lisa
Älskade vän, va sorgligt. Såå jobbigt när något sånt händer, och självklart tänker man alltid på allt man skulle gjort. Gör inte det, tänk på allt du faktiskt gjorde istället. Dom minnena är mycket finare. Finns på andra sidan gatan när du vill. Kram
Postat av: Jenna
Beklagar sorgen. Kram Jenna
Trackback
